Om vår vintillverkning.
Vad gör man lämpligen med vindruvor? Ja, förutom att äta dem direkt som färska bär så gör man vanligen vin eller juice av dem. Man kan också torka dem till russin. De druvor vi odlar på våra breddgrader är alldeles utmärkta för vintillverkning. Problemet är att avkastningen, dvs mängden druvor per vinstock, är ganska låg och därför blir råvaran dyr. De druvsorter som nu provats i 10-15 år, t.ex. Solaris och Rondo, har dock nått en ganska bra produktionsnivå, men framförallt en hög kvalitet, och många vingårdsetableringar pågår runt om i Sverige. Dessutom är växtligheten som sådan ett vågspel med tanke på de stora variationerna i sommar- och höstvädret.
På vingården Två Liljor blev tillverkningsfrågan av format högaktuell först 2015 när vi nådde full produktion av druvor, kanske 150 kilo (på 100 vinstockar). Vi har testat att göra cider och vin på trädgårdens äpple med mycket bra resultat. Vinet har dels gjorts på kallpressad juice med tillsats av flytande vinjäst, som förkultiverats med russin, men deesutom med den s.k. fruktköttsmetoden att skålla fruktmassan som får vara kvar under jäsningen. Den stora skillnaden mellan att göra vin på äpplen jämfört med vindruvor är att sockerhalten i äpplen bara är cirka hälften av vindruvans. Ca 80 g/kg för äpplen och ca150 g/kg för vindruvor. Det måste alltså tillsättas en hel del socker till äpplena, vilket komplicerar processen.
Druvskörden 2011, som ligger på flaska, kommer att få stå och mogna tills vidare. Resultatet verkar dock tveksamt. Vinet är grumligt och vi ska överväga olika sätt att förbättra det.
Det blev en liten sats 2012. 15 liter. Detta ser väsentligt bättre ut än 2011:an även om det stått i stallet under hela ombyggnationen. Det tappades upp på flaska sommaren 2013.
Vinskörden den 26 okt 2013 blev drygt 40 kg, varav grannen fick en del till att sätta en sats vin enligt "fruktkötts-metoden" d.v.s. att de krossade druvorna skållas med vatten och sätts att jäsas med fruktkött och skal kvar. Vi själva satte vinet enligt traditionell metod där fruktkött och skal silades bort efter ca 12 timmar och där inget vatten eller extra socker tillsätts från början.
Vinskörden 2014 blev rilklig, men bara på nedre vingården, bestående av Bianca-druvor. Druvorna på den övre planteringen blev fågelmat !! Ca 40 liter vin blev det.
Vi ska dock på olika sätt utveckla vintillverkningen genom utbildning och praktiskt vinmakeri. Det ska dock sägas att avsikten i nuläget inte är att skapa kommersiell produktion, vilket dessutom inte är riktigt intressant så länge gårdsförsäljning inte är tillåten.
Vinskörden bestod fram till 2015 av enbart druvsorten Bianca. Nu senare har vi förstått att den druvan är mycket svår att göra vin av och därför används druvorna nu till marmelad eftersom druvorna innehåller en härlig citrussmak.
Vinäventyret fortsätter i Rudu där 600 vinstockar planterades 2015.
Första året tas inga druvor, så 2016 blev ett mellanår. 2017 års skörd blev riklig, ca 700 kilo och vi satte ett vin på Solaris som kändes som ett "vin-under" jämfört med Bianca. Ett friskt och gott vin som tyvärr fick lite för hög restsötma. 2018 bestämde vi oss för att följa skolboken ordentligt. Vi gick på utbildning i flera omgångar och skaffade oss bra rådgivare. Resultatet lät inte vänta på sig. Skörden, ca 700 kilo, blev till ett utmärkt vin som belönades med en bronsmedalj. Det vinet lanserades på Systembolaget i februari 2020. Därefter lanserades i snabb takt Rudu Vitt Solaris 2017 (maj 2020), Rudu Rosé 2017 (juni 2020) och Rudu Vitt 2019 (september 2020). Sedan lanserades Rudu Rosé 2019 (april 2021) och Rudu Sparkling Vita Vinbär (maj 2021).
Sedan har Rudu Vitt 2020, 2021 och 2023 samt Rudu Rosé 2020, 2021 och 2022 lanserats. Solaris 2022 blir ett mousserande vin som lanseras till årsskiftet 2024/2025.