Gula Gatuhuset - Två Liljor 2

Charkuterist Fredriksson utanför sin butik ca år 1900. Ur boken "Callas Grenna - Då och nu".
Samma hus 100 år senare, 2001. Ur boken "Callas Grenna - Då och nu".
Hösten 2012

Efter att familjen Johansson, som byggde de nuvarande byggnaderna, flyttat ut 1856 följde en 20-årsperiod av kakelugnsmakare som boende på Två Liljor 2. Först var mäster Johan Gustaf Lustig med hustrun Eva Christina Jonsdotter. Därefter kakelugnsmakarmäster Johan Peter Olsson med hustru Hildegard Johanna Helena Wallström. Eftersom vi har Wallström i släkten kan det vara intressant att Hildegard kom från Stockholm. Och dessförinnan möjligen från Gästrikland så som våra släktingar? Den tredje och sista kakelugnsmakaren i husets historia var Carl Oscar Fridlund, flyttade in 1876, och något år senare kom blivande hustrun Anna Nilsdotter också. Det var antagligen Fridlund som byggde stallet och stugan.
På bilden överst ses slaktaren Peter Fredriksson med familj och tjänstefolk. Det är han som står under butiuksskylten på trappan. Bilden är enligt museets bedömning från 1896. Från vänster på bilden är  döttrarna Elin Kristina och Elsa Victoria, därnäst Fredriksson med hustrun Hulda Elida Lind samt sönerna Adolf Henning och Jakob Gerhard på hästen. Pigan Ida Josefina Starkenberg står framför trappan och drängen Johan Alfred Carlsson håller hästen.
Familjen Fredriksson flyttade in senhösten 1884. De kom från Jönköping via ett års hyra i kvarteret Ångbåten, snett över Bergsgatan vid torget. Familjen fick totalt sex barna varav två dog mycket tidigt.
Stugans bostadsdel var till uthyrning och där fanns pigor, skomakare och arbetskarlar som hyresgäster. I stugans charkuterilokal fanns köttkvarn, blandningskar och korvspruta, slakteriredskap, decimalvågar, torgbord med tält och kvarna med mera.
Fredrikssons bodde i huset när Amerika--fararperioden var som intensivast i våra bygder. Åldsta dottern och en piga for dit 1897. Åldsta sonen for dit 1902 men återvände två år senare. Yngste sonen reste iväg 1908.
Slaktare Fredriksson dog 1906, efter 23 år på Två Liljor 2. Dödsfallet kom mycket oväntat, enligt Grenna Tidning: "ty den hädangångne bar utseende af en särledes kraftig hälsa". Tre år senare dog änkan Hulda, en av stiftarna till stadens kvinnliga sjukhjälpsförening. Enligt samma tidning hann hon aldrig hämta sig efter makens död. Vid jordfästningen var endast ett av barnen med, den hemmavarande dottern, gift och bosatt i Gränna.
1910 köptes fastigheten av Anna Lovisa Sjöqvist, den första kvinnliga ägaren. Hon var gift med Sten Erik Söderling, ägare och redaktör till Grenna Nya Tidning. Efter fru Söderlings död 1922 övergick ägandet till maken. Anna Söderling verkar ha spelat en framträdande roll i Grenna eftersom flaggningen var omfattande vid begravningen. Såväl stadsfullmäktige som Hantverksföreningens självhjälpskassa och Föreningen De Gamlas Dag framförde sina hälsningar.
Även då Sten Söderling begravdes, den 8 juli 1929, var uppmärksamheten stor. Likt hustrun hade även han engagerat sig i samhället. Han hade varit fullmäktigeledamot och stiftare av bland annat Hantverksföreningen, Fruktodlarföreningen och De Gamlas Dag.Efter faderns död blev sonen Gustaf ansvarig utgivare för Grenna Nya Tidning.
Året efter Söderlings död flyttade tidningsmedarbetaren och senare ansvarig utgivare för Grenna Tidning Tage Petersson in som hyresgäst med föräldrar och syskon. Fastigheten ägdes då av änkan Hulda Josefina Andersdotter Pettersson som 1926 hade flyttat in med två döttrar från närmaste grannfastighet i söder (Gröna huset Två Liljor 1). Huldas make fd lantbrukaren Frans Johan dog samma dag som flytten! Efter änkan Huldas död 1934 var det döttrarna Ellen och Anna som blev fastighetsägare fram till 1945.
Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet, idag Grennaskolan Riksinternat AB, köpte fastigheten 1964. Avsikten var då att riva hela kvarteret Två Liljor och uppföra moderna skolbyggnader. Så blev det tack och lov inte och fastigheten var i skolans ägo till 1986 då konstnären Pia Hesselmark Campbell köpte fastigheten och inrättade ateljé i stallet och utställning i gathuset. Vi köpte fastigheten av Pia 1999.

Två bilder med 100 år emellan. Vi vet att charkuterist Fredriksson drev en butik i vårt nuvarande TV-rum, med ingång från framsidan. Butiken försågs med egna varor tillverkade i fabrikslokalen inrymd i Stugan längst upp på tomten. Mellan dessa hus ligger ett stall vars infart utgörs av den körport som ses på bilden. Observera hästen med ryttare.

Man kan följa århundradena genom att titta på husens olika våningsplan. Vad gäller gatuhuset  kan källargrunden vara från 1600-talet, men pågående forskning pekar mot att tomten var obebyggd under åtminstone hela 1700-talet. Den första våningen - undervåningen - är troligen från 1849. Tomten stod som sagt länge som *ödetomt" med fruktträd och andra odlingar. Vi tror att andra våningen tillkom efter 1849 och samtidigt det tidstypiska trapphuset som överlevt all renoveringsiver. I samband med övervåningen så tillkom också körporten som var förbindelsen med det häststall som finns inne på gården. Fasaden, som är kalkputs med järnvitriol, liksom fönstren mot gatan, körport och tegeltak är original från 1800-talet. Inuti finns många originaldetaljer kvar samtidigt som mycket påverkades av förändringar som gjordes under den tid som huset användes som undervisningslokal av Grennaskolan, främst 1960- och 1970-talet.

Det har gjorts ett efterforskningsarbete kring byggnader i Gränna av Grenna Museum.. Två Liljor 2 (gamla tomtnummer 120) är ett av de utvalda objekten. Boken släpptes 23 maj (2015).

Citat ur boken:
"Enligt första ägarlängden 1701 så var tomt 120 en tomt med kålgård tillhörande Olof Remsnidare, det vill säga en tillverkare av selar och andra remtyg i läder. Tomten var troligen obebyggd. Enligt tomtägarelängden 1745 var tomten uttryckligen obebyggd och tillhörde Nils Schotte. Knappt 10 år senare, 1754, var Förbergs änka ägare. Sannolikt handlar det fortfarande om en obebyggd tomt, så även 1781 då motsvarande längd inte ens nämner nummer 120. 
Förmögenhetstaxeringen 1800 anger sämskmakare Niclas Adlers änka, madame Britta Elisabeth Fogelgren, som ägare och återigen en tomtägarelängd 1803 anger Rålins arvingar. Britta Elisabeth avled våren 1801 och av bouppteckningen är tydligt att nummer 119-121 var obebyggda tomter med fruktbärande träd. Samma tomter återkoimmer i en bouppteckning 1820 efter avlidna madame Margareta Svahn. Hennes man, åldersmannen och skomakaren Abraham Svahn, överlevde henne med ett halvår. I bouppteckningen efter honom anges tomterna alltjämt som obebyggda. Förhållandet var samma 1826 då tomterna inropades på auktion av stadsfiskal Wadell för häradshövding Hallengrens räkning. I husförhörslängden får man bläddra sig fram ända till 1849 innan man möter den första boende på tomten: arbetskarlen Peter Johansson (Johannesson). Det var nämnda Peter Johansson och hustrun Agneta Johansdotter Wall som lät bygga huset på tomten 120. Det var troligen redan 1849, då de flyttade in med fem barn, eller allra senast 1856. Vid den tidpunkten såldes den av Peter Johansson bebyggda fastigheten till drängen Johannes Svensson och dennes tilltänkta hustru Lovisa Johansdotter. En ombyggnation kan ha genomförts omkring 1860 då tomten förefaller ha varit obebodd en tid, men troligare är att det har att göra med flera ägarbyten under kort tid. Uppgiften om byggår 1879 stämmer hur som helst inte. Det är nog så att stugan uppe vid berget är uppfört före 1884 då det finns återgivet på en stadskarta från 1883. Det har då också en tillbyggnad av brygghus och vedbod på baksidan av huset, en tillbyggnad som revs efter 1967"
.

 

Bild tagen 1976-1977.
Bild tagen 1976-1977.