Det gröna gatuhuset (Två Liljor 1) var från början en bagarstuga. Den jättelika vedeldade bakugnen är placerad centralt i huset. Man kan inuti huset tydligt se de avsågade takstolarna som anpassades när man lade på en övervåning 1857. Det gjordes en omfattande renovering 1979 då fasaden isolerades och fönster byttes ut till moderna två-glas men med gamla utseendet. Då byggdes också till en vinkel inåt gården där nuvarande kök och badrum ligger. Inuti den gamla delen har dock det mesta av gamla materialet så som golv och väggar behållits. Övervåningen har dock fått väggar gipsinklädda för att efterlikna den "herrskapsmiljö" som ofta övervåningarna var ämnade till. Undervåningen har behållts så som den gamla bakstugan såg ut d.v.s. med öppna stockväggar. Här står också fastighetens äldsta kakelugn, ett original från 1700-talet. Vid tillbyggnaden 1979 togs det utanpåliggande trapphuset, under en takvinkel, bort och ersattes med en trappa inuti huset. Man lade också in ett stengolv av flata Vätterstenar.

Från början låg ett tvåvånings bostadshus ovanför den gamla bakstugan längs tomtgränsen mot Två Liljor 2. Det revs på troligen på 60-talet. Det fanns även fler bodar ovanför bostadshuset. När vi förvärvade fastigheten så var tomten mellan huset och berget relativt obearbetat. Den gjordes ganska radikalt om till en terrasserad trädgård med senaste tillskott i form av en glaspaviljong vid berget.

Uppgifter från gamla köpebrev, reverser, protkollsutdrag m.m. ger oss en bild från mitten av 1800-talet fram till 1960-talet.

Vi förflyttar oss i tiden till mitten av 1800-talet. Fastigheten Två Liljor 1 bestod vid den här tiden som det verkar av två tomter: Nr 119, som sträcker sig från Bergsgatan och nästan upp till berget. Längs berget fanns en smal teg, tomt Nr 146, 6-8 meter och ca 30 meter lång. På denna teg låg ett uthus och intill tegen låg ett tvåvånings bostadshus. Tomt Nr 146 måste bl.a. ha legat på nuvarande tomt vid berget och sträckt sig in på nuvarande bouleplan (f.d. tennisplan).

Det äldsta köpebrevet är från 22 augusti 1868 och där är det Lars August Thillberg och hans hustru Christina Thillberg som säljer tomten Nr 146 till "arbetskarlen" Carl Johansson och hans hustru Lena Larsdotter. Köpeskillingen var 400 Riksdaler Riksmynt.

Carl Jeanson ägde Nr 146 bara några månader för den 22 november 1868 tecknas ett köpebrev med bleckslagaren Claes Johansson  och hans hustru Efva Charlotta Johansson med inflyttning 1 april 1869. Köpeskilling 750 Riksdaler Riksmynt.  På fastigheten, förmodligen Nr 119, bodde då redan, förmodligen som hyresgäst, "Bleckslageri- och arbetaren" Claes Johansson, "från Härfna socken". Detta framgår av ett tillståndsbevis från 1865 där Johansson ges tillstånd att utföra bleckslageri. I ett senare tillstånd (1888) framgår det att Claes var "född 8 mars 1834, 1.69 m lång, blå ögon, mörkt hår, gråsprängt helskägg, magerlagd".

I ett utdrag ur taxeringslängden från 1873 finns en "Brukspatronen K Wahlfelt" noterad som ägare. År 1874 finns en lagfart för tomt Nr 119 registrerad på Nathanael och Gertrud Streletsky.

Enligt ett köpebrev från 1877 så köper "Bleckslagaren Claes Johansson och hans hustru Efva Charlotta Johansson" också tomt nr 119. Säljare är Nathanael Streletsky (svårläst!) och hans hustru Gertrud. Pris 4300 "kroner". 

I ett protokollsutdrag från december 1880 framgår att Claes Johansson "ämnar öppna bageri samt diversehandel med viktualie(?)-varor m.m." I samma protokoll står "att bleckslagaren Claes Johansson fr Nr 119 är född den 18 8/3 34 Höne (?) församling äger godkänd kristendomskunskap, är ofri hindrad att begå H.H. nattvard och åtnjuter medborgerligt gillande, varder härmed på begäran intygadt".

Den 10 augusti 1891 säljs Nr 119 på exekutiv auktion. "Hemmansegaren Gustaf Jonasson i Boarp" lämnar högsta och fasta budet 2200 kronor. Det verkar vara bleckslagare Johansson som nödgats sälja på grund av konkurs.

Nästa bevarade köpebrev är från 1897. Här är köparen "Fröken Anna Charlotta Larsson" och säljare Gustaf Jonasson. Köpeskilling 2200 kronor riksdaler. Som ett särsilt villkor finns inskrivet "att bleckslagaren Claes Johansson och hans hustru får bo kvar mot avtalad hyra resten av sin levnad". Därav antagligen den förhållandevis låga köpeskillingen, samma som då Johansson tvingades sälja sex år tidigare.

Av ett utdrag ur förmyndarprotokoll 1911 framgår att "arfskifte efter vår moder Enkan Eva Charlotta Gustafsdotter Johansson". Bleckslagaren Claes är alltså också död (bouppteckning 1909) och efterlämnar barnen Ellen Johansson, Carl Herman Johansson, Gustaf Sigfrid Johansson, Axel Johansson. Alla tre sönerna fanns i Amerika.

Det senaste köpebrevet i vår samling är från 1927 och gäller en liten markstrimla bredvid gatuhuset. Det är "Gränna stads drätselkammare" som "upplåter och försäljer jämlikt stadsfullmäktiges beslut den 11 november 1927 till gårdsägaren Johannes Johnson såsom ägare till tomten nr 119 vid Bergsgatan i Gränna (registernummer 1 i Kv. Två Liljor) den ovannämnda tomt enligt 1913 års stadsplan och 1914 års tomtindelning tillagda delen av Bergsgatan och som den bestämda köpeskillingen kronor sex (6), beräknad efter en krona per kvadratmeter". Det framgår av en stämpel och intyg på dokumentet daterad 10 juli 1963 att denna markbit ingår i en lagfart. Av detta kan vi tolka att Johannes Johnson var lagfaren ägare mellan 1903 och till troligen 1934. År 1925 tar Johannes Johnson ett lån i Grenna Stads Sparbank och samtidigt utfärdas en inteckning. Betalningsansvaret för denna revers övertas den 28 mars 1934 av Signe Blom, som är ägare vid den tidpunkten.

Den 18/11 1963 övertas betalningsansvar för gällande reverser av "Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet" som vi denna tidpunkt var ägare till Nr 119, antagligen en nybliven sådan. Antar att stiftelsen är ett förstadium till Grennaskolan, som var ägare till fastigheten och nyttjade den som undervisningslokal fram till slutet av 70-talet då Jan Lothigius köpte fastigheten och renoverade huset (1979). Fastigheten övertogs sedan av hans syster Kicki som 2003 sålde den till oss.