Så här började det

Hur placerar man 20 vinstockar? Hur placerar man 20 vinstockar?

En resa till Moseldalen 2007 blev början till ett vinäventyr.

I staden Bernkastel-Kues besökte vi vinbonden och Weinmeister Alfred Port på Weingut Port- Kropf som var gift med en svenska. När han hörde att vi hade försänkning i Gränna kom hans spontana reaktion: "Där kan man odla vin!!". Han beskrev kort att klimatförhållandena i kombination med berget och skifferjordlagret ner mot Vättern måste vara närmast idealiskt för vinodling. Väl hemma i Sverige blev det  dock omedelbart fokus på det störtregn som den sommaren 2007 spolat bort delar av vår trädgård och hela vägar på andra ställen i Gränna. Klimatet kändes just då sä där lagom inspirerande för vinodling!

Nåväl, på sensommaren kom jag att prata vinodling med Steffi på EBE-Plant och hon berättade att hennes svärfar (tror jag det var) hade gjort ett odlingsförsök på Vretaholms gård i norra Gränna. Jag kastade fram idén om att sätta några plantor i backen uppe hos oss. Hon lovade att ta med sig funderingen ner på en resa i Tyskland som hon skulle göra under hösten. Inte så mycket mer fundering på detta för min del förrän på vintern då Steffi ringer och säger att nu står det 20 vinplantor i kruka och väntar på mig. Himmel, tänkte jag, vad gör man då för att få dessa att växa på friland?

Snabbstudie på nätet och jag kommer fram till att det måste grävas gropar med ca 1,2 meters mellanrum och ungefär samma avstånd mellan raderna. Stockarna planteras lämpligen tidig vår för att möjliggöra god rotbildning till kommande vintervila. Med mina mågar på plats så startar grävandet en lördag i april. Vinplantorna var krukodlade och ett år gamla så de var bara att stoppa ner i jorden. Vilken tokig syn: 20 plantor spridda på gräsmattan, ser ut som en organiserad mullvadsinvasion. Vad gör man sedan? Dessa vinstockar lär växa som snabbgräs! Jag bestämmer mig för att bygga en vinpergola, d.v.s. runda störar sätts i marken och förbinds i toppen med likadana störar. På Granngården hittar jag 8-kantiga, 8 cm tjocka och 2,5 m långa störar. Mellan dessa spänner jag sedan en järntråd på 60, 120 och 180 cm höjd. Sedan växte det, och växte det.

Att odla vin på friland kräver en del kunskap. Det visade sig att jag haft otrolig tur med placering av vingården. Vinstockar behöver ljus, vattan och lä. Jag hade placerat stockarna i sydvästlig riktning, vindskyddade bakom grannens gårdshus och i skydd av berget som hindrar de skarpa morgonstrålarna att nå vinstockarna. Dessutom består marken av skifferlager en bit ner och lär garantera god vattenförsörjning. Vinstockarnas rötter kan nå 10-15 meter ner för att söka vatten om det behövs, men det gör det knappast här. Troligare att det finns vatten 1-2 meter. Bra start!!

Uppbindningen av vingrönskan är ett kapitel för sig. I litteraturen finns olika beskrivningar för att maximera tillväxt och skörd. Den vanligaste bindningen heter Goyot och är säkert effektiv men inte så vacker att titta på. Så jag väljer en friväxande buskvariant där jag sprider grenar i tre plan och håller  höjden till ca 2 meter. För att stockarna ska växa till sig ordentligt så ska alla blommor och druvklasar klippas bort de 2-3 första åren. Men vem kan låta bli att låta en och annan druvklase växa fram? Inte jag i alla fall. Det mesta klipps bort med jag behåller ungefär en klase per stock för beskådning och test. Produktionsoptimering behöver ju inte jag tänka på. Beskärningen gjordes till en början lite spontant och amatörmässigt, men dessa fantastiska plantor är rustade med en oerhörd fördragsamhet. De älskar att bli ompysslade.

Det blev en vacker syn!! Något skeptiska grannar och bekanta byttes ganska snabbt till intresserade supporters.

Första året avslutades med att sista druvklasen plockades i mitten av oktober.

Hur klarar vinstockarna vintern? Det är lugnt, säger litteraturen, eftersom vinstocken består av en ympad nordamerikansk rot och en härdig överdel. Känslig för kyla är dock överdelen av roten. Hur gör man då? Jag kom fram till att täckning med täckbark skulle vara bra och för att få detta effektivt så tillverkade jag små korgar av kycklingnät som sattes runt stammen och fylldes med täckbark. Såg både lustigt och proffsigt ut.

Sedan gick vingården i vintervila. Mellan jul och nyår beskar jag stockarna till ca 60-70 cm och behöll en grenklyka att fästa på lägsta tråden.

Nu är nästa steg taget

Alldeles intill vår tomt ligger en sedan 60-talet oanvänd idrottsplan som tillhör Grennaskolan. Efter en del resonemang med skolans ledning kom vi fram till att anläggning av en bouleplan och en vingård där skulle vara ett bra gemensamt sätt att använda planen.

Sagt och gjort. Vi upprättar ett arrendekontrakt och våren 2012 sätter vi fyra rader med 22 stockar i varje och tillsammans med den nedre vingården har vi alltså 114 stockar på friodling. 12 plantor sparas för kompletteringar och andra behov bl.a. så fick en intresserad granne ett par plantor.

Vi har valt att använda Robini-stolpar för uppbindning. Robini är ett långsamtväxande träslag som har mycket goda anti-röt-egenskaper, alltså ett miljövänligt alternativ till stolpar av tryckimpregnerat trä eller metall. Vinstockarna är ganska tätt satta (90 cm) för att ge druvorna god försörjning och de kommer att bindas i enkel goyot. Planen ligger delvis i skuggläge och därför kan det vara bra att inte låta varje stock bära så många druvklasar. Vi får se så småningom om detta är en riktig teori.

Ett annat intressant förhållande är att planen tidigare var belagd med asfalt och det kan verka tveksamt att odla vin i sådan jord. Jag har dock överlagt med vinodlingsexperter och utan att någon har erfarenhet av "asfaltodlade druvor" så kom vi fram till att ett asfaltlager runt odlingsfårorna faktiskt kan vara positivt för att magasinera värme. För att testa ev asfaltinnehåll i jorden gjorde vi en testodling av krasse i krukor och jämförde med referensodling i köpt planteringsjord. Krassen växte minst lika bra i vår odlingsjord!! Vi har naturligtvis tagit bort asfalten i själva odlingsfåran. Den finns kvar i gångarna mellan raderna, dock täckt med duk och grus. Vi tog också bort en hel del träd mot berget, men det behövs tas ytterligare träd för att släppa in tillräckligt med solljus till vinstockarna. Det är åtgärder vi får vidta successivt när vi ser hur vinstockarna utvecklas.

Ett viktigt syfte med vingården är att den ska vara vacker att betrakta. Därför änläggs den "efter konstens alla regler".

Diskussionen med kommunen att begränsa trädväxten mot söder går trögt och därför beslutade vi att 2015 ta bort vinstockar i de mest skuggade partierna. De stockar som nås av full sol visar väldigt fin tillväxt och är nu inne på tredje årets skörd.

Och nästa steg ?

Att odla vin blir efter ett tag ett sätt att förhålla sig till tillvaron. Det finns många sätt att utveckla intresset vidare. Ett sätt är att utöka odlingarna. Detta kräver i så fall en produktionsapparat för vinet, som antingen görs i egen regi eller tillsammans med andra vinodlare. På kontinenten finns det vin-kooperativ som samlar in druvor från många mindre odlare. Ett sådant projekt är uppstartat med en fruktodlare söder om Gränna (Rudenstams Bär & Frukt) och 600 vinstockar har planterats 2015. Den odlingen drivs fram parallellt med att ett musteri - inkluderande ett vineri - etableras. Därmed finns alla delar i tillverkningsprocessen på plats.
Våren 2017 satte vi 200 vinplantor i växthus i Rudu. Det är kärnfria druvor av sorterna Himrod och Romulus som ska säljas som ätdruvor.
En annan utvecklingsväg är att göra något av den fina miljö som själva vingården utgör. Att odla vindruvor på friland mitt inne i turiststaden Gränna kan bli ett härligt kännetecken för staden. Ett sådant initiativ är taget men har ännu inte fått så många anhängare. Med tiden kommer säkert existensen av vår vingård på Två Liljor att ge spridningseffekt - åtminstone intressemässigt.

 

Ytterligare ett steg.

En odling på friland är ganska abstrakt för många i den medning att man inte enkelt kan se hur vinstockarna leder till vin. Därför beslöt vi att odla ätdruvor, som kunder och besökare kan ta på och äta av. Sagt och gjort. I växthuset i Rudu planterade vi två sorters kärnfria druvor av sorterna Himrod och Romulus. Sammanlagt 200 stockar. Himrod är lite tidigare än Romulus och därför kan vi ha druvor från början av augusti till mitten av oktober.

Alfred Port - Inspiratör från Mosel.
Tur att man har hjälp av goda krafter.
Alles gut!!
Vattning av nyplantering.
Ny vingård tar form 2012.
Nyplantering 2012.
Nyplantering i Rudu 2015
Nyplantering i Rudu 2015
Vinstockar i växthuset 2017.
Vinstockar i växthuset 2017.